Evald Moderator
Registreringsdatum: 03 april 2006 Inlägg: 66
|
Postat: lör apr 18, 2020 09:39 Rubrik: Beteckningar i schemabilden |
|
|
I Netkolls schemabild redovisas tre olika kortslutningsströmmar – den trefasiga Ik3, den tvåfasiga Ik2 och den enfasiga Ij. Dessutom anges vilka största säkringar och högsta inställningsvärden man kan ha på dvärgbrytare, MCCB-brytare och fulleffektbrytare för att uppfylla utlösningsvillkoret, överlastvillkoret och kortslutningsvillkoret. Spänningsfalls-villkoret är beroenda av belastningen i anläggningen och visas direkt i schemabilden.
Ik3 är inte reducerad med varken spänningsfaktor eller resistansökningsfaktor och bestämmer påkänningarna på elanläggningen.
Ik2 visas reducerad med vald spänningsfaktor C och med fast resistansökningsfaktor på 1,25 som inte går att ändra.
Ij bestämmer det viktiga utlösningsvillkoret och redovisas reducerad med spänningsfaktorn C och med resistansökningsfaktorn som beräknas enligt den exakta formeln i avsnitt (11-2) i SS 424 14 05. Om Ij är större än Ik2, vilket kan ske nära den matande transformatorn och i nät med isolerad nollpunkt, så bestämmer Ik2 utlösningsvillkoret.
Redovisad kortslutningsström Ik2 = xxx A/skydd och Ij = xxx A/skydd (ström i ampere per skydd) anger hur kortslutningsströmmarna fördelas mellan ledningarna vid individuellt skyddade parallella ledningar. Det lägsta värdet av de två används för att ta fram högsta inställning (Max Im) för brytare respektive Max säkring.
Spänningsfaktorn C är ganska svår att greppa och förklaras därför utförligt under avsnitt 7.2 i Netkolls manual. Tycker man det är krångligt kan man använda C=0,7 rakt över så är man på säkra sidan. Det finns inget krav på spänningsfaktor i högspänningsanläggningar, utan här kan väljas C=1,0.
För lågspänningsledningar skyddade av säkringar gäller följande:
Om säkringarna är tillverkade enligt IEC:s normer ska spänningsfaktorn väljas till C=0,85 för kablar och till C= 0,90 för ALUS och friledning. För övriga säkringar gäller C=0,75 för kablar och C=0,80 för ALUS och friledning. Om säkringen fungerar både som överlastskydd och kortslutningsskydd gäller dessutom tabell 1 i SS 424 14 24. Inom parantes redovisas i Netkoll vilken säkringsstorlek som kan väljas när överlastskyddet hanteras på annat sätt – t ex av ett motorskydd eller av en säkring i slutet av ledningen.
Om skyddet består av dvärgbrytare med 0,1 sekunders utlösningstid rekommenderar jag att välja spänningsfaktor C=0,7. I schemabilden redovisas också kravet på dvärgbrytarens minsta brytförmåga som Min Icn. Fler uppgifter finns under avsnitt 9.1 i manualen.
MCCB-skydd finns i två utföranden. Det ena utförandet har momentanutlösning med tiden 0,2 sekunder och toleransfaktor 1,2. Här bör man välja spänningsfaktor C=0,7.
Det andra utförandet har inverttidsutlösare med 5,0 sekunders utlösningstid och toleransfaktor 1,6. Då bör man välja spänningsfaktor C=0,85.
Fulleffektbrytare i kombination med inbyggda eller separata reläskydd kan ställas in för att hantera både utlösningsvillkor och överströmsvillkor. Spänningsfaktorn bör väljas till C=0,7. Toleransfaktorn för reduktion av Ij väljs till 1,2 för lågspänningsbrytare och till 1,0 för högspänningsbrytare.
Till hjälp för inställning av de båda brytartyperna redovisas i schemabilden Max Im som är Ij dividerad med gällande toleransfaktor för utlösningsvillkoret enligt SS 424 14 02. Max Ir avser högsta inställningsvärde för överlastvillkoret. Min Ik hämtas från Ik3 där brytaren finns och anger den kortslutningsström som brytaren minst ska klara för att uppfylla kortslutningsvillkoret.
Inom parantes visas vilken ström för utlösningsvillkor, strömvärden och ibland kortslutningsvillkor som ligger till grund för de olika maxvärdena. Bestämmelser om spänningsfaktor C och toleransfaktor finns inte i normerna för högspänningsanläggningar. |
|